Tips om hur man känner igen informationspåverkan – var vaksam och agera ansvarsfullt

Nedan har vi samlat några tips gällande temat. För den som är intresserad av ämnet rekommenderar vi också statsrådets kanslis handbok Att möta informationspåverkan: Handbok för kommunikatörer (Extern länk) (Extern länk) samt anvisningen om intensifierad kommunikation inom statsförvaltningen (Extern länk) (Extern länk), som innehåller sammanfattad information till organisationer om hur man förbereder sig för och svarar på informationspåverkan. Ovan nämnda guider lämpar sig också för andra än aktörer inom statsförvaltningen.

Vad är informationspåverkan?

Informationspåverkan är i sig inget nytt. Fenomenet har funnits i alla tider, men tekniken och teknologin har förändrats. Även idag finns det många identifierade aktörer, såsom statliga aktörer och icke-statliga aktörer, som kan agera medvetet eller omedvetet för någon stats räkning samt olika organisationer, sammanslutningar eller individer som samordnar sin verksamhet. Det finns också många olika strategier och tekniker. Ofta kombineras de med varandra.

I rekommendationen om statsförvaltningens kommunikation och anvisningen om intensifierad kommunikation inom statsförvaltningen definieras informationspåverkan som verksamhet genom vilken man systematiskt strävar efter att påverka den allmänna opinionen, människors agerande och beslutsfattarna samt därigenom samhällets funktionsförmåga. Metoder för påverkan är exempelvis att sprida felaktig eller vilseledande information och utöva påtryckningar samt att använda information som i sig är korrekt för ett visst syfte (exempelvis att använda fakta som tagits ur sitt sammanhang). Det är fråga om strategisk verksamhet som syftar till att få den som är föremål för påverkan att fatta beslut som är skadliga för honom eller henne själv och att agera i strid med sina egna intressen. Ofta dessutom omedvetet. Det är viktigt att komma ihåg att olika åsikter och synsätt hör till ett demokratiskt samhälle. Sådant är inte informationspåverkan.

Tänk på helheten

Vad hör till källkritik på nätet? Här är några tips på faktorer och teman som man bör reflektera över exempelvis när man bedömer tillförlitligheten i ett budskap.

När du till exempel ser ett nytt innehåll ska du alltid se på helheten. Läs hela texten innan du sprider och delar den. Kom ihåg att redan det att du reagerar på ett inlägg (gillar, kommenterar eller delar) ökar dess synlighet för nya människor. Detta beror på logiken i sociala medietjänster. Ju fler reaktioner ett inlägg får, desto mer rekommenderar tjänsten det till andra. Var vaksam och agera ansvarsfullt.

Fundera på hur man försöker påverka dig genom texten och eventuella bilder eller grafik som hör till den. Är texten informativ eller argumenterande, baserar den sig på fakta, känslor eller åsikter?

Fundera på varför du lade märke till texten och vad det var som väckte din uppmärksamhet. Kom ihåg att många gillanden och delningar inte visar om innehållet i inlägget är sant.

Kontrollera vem som publicerat inlägget

Kontrollera när kontot som publicerat inlägget har skapats och hur ofta det publicerar innehåll. Om kontot exempelvis skapades igår och har publicerat innehåll var och varannan minut dygnet runt, är det sannolikt inte fråga om en riktig människa utan om ett automatiskt konto.

Kontrollera profilens namn och om profilbilden verkar äkta. Har bilden tagits någon annanstans ifrån eller framställts digitalt? Använd bildsökningen i en sökmotor för att kontrollera om bilden exempelvis har använts i något annat sammanhang.

Fäst också uppmärksamhet vid språket som används. En del aktörer har exempelvis använt automatiska översättningar för att deras budskap ska spridas på flera språk. Texten kan då innehålla ologiska meningar eller tydliga grammatikfel.

Vad berättar profilen om sig själv? Kan du hitta information om personen någon annanstans?

Om det är fråga om en webbplats, kontrollera dess adress (URL). Att förfalska kända webbadresser, exempelvis genom att ändra dem något, är en metod som använts inom informationspåverkan.

Fundera på vilket motiv eller mål den som publicerat texten kan ha.

Fundera på varför texten har publicerats just nu. Vad kan publiceringen vara kopplad till?

Hur verkar textens sakinnehåll?

Kontrollera den information eller det påstående som framförs i flera källor.

Om texten hänvisar till andra källor, kontrollera dem och ta reda på informationens ursprung. Bedöm om källorna har använts korrekt och i rätt sammanhang.

Om texten innehåller bilder är det bra att kontrollera med hjälp av bildsökningen i en sökmotor om bilderna i profilen eller inlägget har använts tidigare i något annat sammanhang.

Tänk på informationssäkerheten och din integritet

Vet du hur de sociala medier som du använder fungerar? Enligt vilken logik visar de innehåll för dig?

Vet du vad du har förbundit dig till när du använder sociala medier? Känner du till tjänstens användningsvillkor?

Var noggrann med vilken information om dig själv, din familj och dina vänner som du delar i sociala medier.

Var försiktig med vänförfrågningar från okända personer.

Skydda din integritet även på nätet. Kontrollera regelbundet integritetsinställningarna för de tjänster och appar som du använder.

Tänk på informationssäkerheten. Håll dina apparater och applikationer uppdaterade.

Skydda dina dataförbindelser och apparater. Skydda dig mot virus och andra skadliga program.

Använd säker identifiering (exempelvis multifaktorsautentisering ) i alla tjänster och appar som du använder, i den mån det är möjligt.

Agera så att du inte behöver skämmas över ditt digitala fotspår. Utgå från att allt som du publicerar (exempelvis i slutna grupper) är offentligt.