Det nya året är ett verkligt valår såväl i Finland som i världen. Förberedelserna inför presidentvalet och Europaparlamentsvalet är ett långsiktigt beredskapsarbete för flera olika aktörer, från ministerier och ämbetsverk ända till kommunnivå och enskilda röstningsställen. Även om det spända internationella läget kan väcka oro hos medborgarna är det finländska valsystemet stabilt och säkert.
Den första omgången av presidentvalet kulminerar i valdagen den 28 januari 2024 när röstningsställena stänger, resultatet av förhandsrösterna publiceras och rösträkningen på valdagen inleds. Medborgarna följer hur rösträkningen framskrider och valresultatet avgörs via tv, radio och olika webbtjänster, som till exempel mediehusens nyhetssajter. Sociala medier fylls av kommentarer och inlägg som hänför sig till valet. Analyser görs och finländarna får uppdaterad information i en jämn ström om hur resultaträkningen framskrider. Intervjuer med kandidaterna och sakkunniga erbjuds via olika kanaler under kvällen. Medborgarna kan följa den för det demokratiska samhället viktiga traditionen med sina smarta enheter var än de befinner sig: I hemmasoffan, på arbetsplatsen, under semesterresan eller till och med under snöskottningen.
Yle rapporterade (Extern länk)nyligen om en undersökning där det framkom att finländarna är oroliga för cyberattacker och dataintrång. I Finland har val alltid ordnats på ett tillförlitligt sätt och det finländska valsystemet är stabilt och säkert. Det är mycket svårt att påverka ett valsätt som genomförs med röstsedlar genom att angripa datasystemen. Pålitligheten hos manuell rösträkning kan heller inte påverkas genom cyberattacker. Det är dock bra att uppmärksamma några scenarier i anknytning till informationspåverkan som vi möjligtvis kan se i samband med valet.
1
Överbelastningsangrepp som hänför sig till tjänster för information om valet och publicering av valresultaten
I vissa fall kan angreppen orsaka avbrott som leder till att en del medborgare inte kan se resultatsituationen. Det egentliga valresultatet och dess tillförlitlighet kan dock inte påverkas genom överbelastningsangrepp. Överbelastningsangrepp som riktas mot finländska nättjänster är vanligt hos tjänsteleverantörerna och syns tidvis för användarna i form av att tjänsten är långsam eller att det förekommer avbrott. Även i samband med valet har man förberett sig på överbelastningsangrepp.
Desinformation om kandidater på falska webbplatser, falska nyhetssajter eller i sociala medier
Genom att publicera osanna uppgifter kan man försöka påverka en enskild kandidats valframgång eller försvåra kandidaternas kommunikation i sociala medier. Det är viktigt att vara källkritisk. Det finns skäl att förhålla sig skeptiskt till om det strax innan valdagen publiceras särskilt uppseendeväckande eller otroliga påståenden om en kandidat. Dela inte falskt innehåll, utan sträva först efter att bekräfta informationen och ta reda på vad det handlar om.
Spridning av den ovannämnda desinformationen kan förstärkas med så kallade djupförfalskningar, det vill säga deepfake-videor och -ljudinspelningar, som ger intrycket av att en kandidat har gjort eller sagt något som försätter honom eller henne i dålig dager bland väljarna.
Se även en video om deepfake av Traficoms Cybersäkerhetscenter: Hur effektiverar djupförfalskningar cyberbrottslighet och informationspåverkan (på finska)
TJÄNST: YouTube
Deepfake: Hur effektiverar djupförfalskningar cyberbrottslighet och informationspåverkan? (på finska)
Vänligen beakta att när du går till YouTubes sidor har YouTube sin egen praxis om kakor och integritetsskyddet.
Det är bra att notera att det nya året är ett slags ”superår” för val, eftersom det ordnas val i åtminstone 60 länder i världen. I början av sommaren väljs nya Europaparlamentsledamöter i Europaparlamentsvalet som hålls samtidigt i alla EU-länder. Också det brittiska parlamentets femårsperiod löper ut senast i december, och antagligen hålls valet ännu i år. I Indien med 1,4 miljarder invånare hålls parlamentsval på våren. Förutom i Finland ordnas presidentval även i bland annat Förenta staterna och Ryssland. Taiwan inledde det globala valåret bland de första genom att välja ny president den 13 januari. Flera av dessa val har stor internationell betydelse och därför är presidentvalet i Finland kanske inte först på listan om en stat planerar att använda sina resurser och tid för att påverka val. Det globalt hektiska valåret medför även utmaningar för sociala medieplattformar som borde sträva efter att tygla desinformation och valpåverkan samtidigt som de anpassar sig till de möjligheter och hot som artificiell intelligens medför.
Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket Traficom har redan i flera år varit med och stött justitieministeriet och andra valmyndigheter i förberedelserna och beredskapen för de nationella valen. Samarbete handlar i all enkelhet om diskussion. När en grupp sakkunniga som ansvarar för olika delområden sammanförs kan man utnyttja de synpunkter som kommer utanför det egna förvaltningsområdet och ansvarsområdet. Genom att behandla olika tänkbara scenarier tillsammans med människor med olika bakgrund är det möjligt att redan på förhand upptäcka flaskhalsar, stötestenar och trasiga telefoner. Det skulle vara frustrerande att råka ut för dem i det skede när en störning eller avvikelse förutsätter snabba åtgärder och smidig informationsgång. Finlands styrka är den gränsöverskridande viljan inom olika förvaltningsområden att arbeta för det finländska samhällets bästa. En lång tradition av samarbete ökar förtroendet och underlättar skötseln av gemensamma ärenden. Ett smidigt och säkert genomförande av de nationella valen är ett bra exempel på en ansträngning som förenar flera olika myndigheter. Det kan också allmänt konstateras att Finlands beredskap för olika hot är på en hög nivå.
